Björns

Det här är en sådan kväll när jag inte mäktar med att vara människa. Jag borde vara i sängen bredvid Leia, redo för en ny arbetsvecka, vakna lite för trött och sedan trampa på. Som vanligt. Men nu går det inte. Jag älskar att må bra och att leva Svenssonlivet med jobb och nästan inga sjukdagar, skjutsa till Simons aktiviteter och allt det där, men ibland tar det stopp.

 

Jag som alla andra har bagage, vissa dagar, veckor och månader skjuter man det åt sidan och sätter upp gladansiktet, men då och då kommer verkligheten i kapp. Man börjar tänka, fundera, får ett oväntat mail, ett oväntat telefonsamtal, en oväntad tanke, hamnar ur rytm.

 

Allt det där.

 

Jag har fixat så att jag inte behöver jobba i morgon, bra för mig, dåligt för staten. Tur att jag har så mycket komptid att ta ut, jag måste sortera livet lite. Det här är ingen fyrtioårskris, det här är bara en människa som tar chansen att hitta människan i sig igen, om det så måste ske på en dag.

 

I morgon kör vi, letar efter gnistan, förenklar livet genom omtanke om den egna framtiden.

 

På tisdag snurrar ekorrhjulet vidare igen.

 

Respit är dagens ledord.