10:37:56
Préférence.
Det är jäkligt blött ute dessa inledande dagar av maj. Och kallt och ruggigt. Och blött. Man träffar på en och annan daggmask och som här en snigel på en brevlåda i Saltsjö-Duvnäs. Rent tekniskt heter det vi i folkmun kallar för brevlåda postlåda och en brevlåda är i själva verket den där gula som vi postar våra brev på. Lite förvirrande och ganska irrelevant I sammanhanget.
Vad som faktiskt är lite mer relevant är frågan om varför en snigel (vi kallar dem ju för det trots att den rent tekniskt är en snäcka eftersom den har skal) väljer att krypa upp för en lodrät vägg av plåt på en postlåda (brevlåda anyone?) och uppe på toppen inte finna ett jäkla någe av näringsvärde. Kanske ville snäckan (snigeln?) bara åt utsikten över gamla anrika Reginavägen i Saltsjö-Duvnäs.
Det är ganska trevligt att dela post i Saltsjö-Duvnäs eftersom det är så vackert. Om man ska vara lite kritisk och fördomsfull (och det ska man väl) verkar det dock vara ett enpartibostadsområde eftersom de enda EU-valaffischerna man ser är de från Moderaterna. Gunnar Hökmark har Dufvnäs som i sin egen ficka.
Tidigt i morse stod jag nere vid gångvägen mitt emellan Friskis & Svettis och Sarvträsk och gjorde sådana smackande, grässtråvisslande ljud med munnen man försöker locka till sig djur med, sådana ljud man tror är katters språk. Jag var naturligtvis ute efter att locka hem vår katt Opie som inte varit hemma under natten. Han glömmer ju som bekant att komma hem ibland.
Om det är att han har så roligt med kompisarna i kattgänget vid den stora stenen utanför Friskis (Leias teori) eller om det är för att han är så korkad att han varje dag glömmer vart han bor (min teori eftersom jag kan relatera till det) är inte helt klarlagt, men ofta kommer han uppspringande från det höga gräset när man lockar på honom och sedan går han högt spinnande i åttor mellan benen på en hela vägen hem. Den här gången gick vi dock om varandra och Leia ringde och berättade att han kommit hem av sig själv medan jag stod och letade.
Detta är en låst skjutdörr i glas i Orminge Centrum. Det här var den tredje dörren jag försökte gå ut genom efter att jag handlat mjölk i morse och som jag tagit mig fram till vandrandes med näsan och blicken ner i iPhonen. Det var lite som att vara fångad i en labyrint, men den fjärde dörren jag försökte ta mig ut genom öppnades som om jag uttalat det magiska "Sesam öppna dig" i den gamla sagan jag inte minns vad den heter? Ali Baba och de fyrtio rövarna? Den som hade orkat googla hade vetat.
Igår efter jobbet föll en spontant och av herr Sjönnebring (mannen till vänster på bilden) initierad after work av stapeln. På bilden ser vi även supervikarien Pär (i mitten och enligt flera samstämmiga källor helt sjukt lik någon i popgruppen One Direction), samt bakomvakternas bakomvakt Oskar. Med på O'Learys var även ordvitsaren Silvo och gotländska Matilda som gärna skriver sitt namn på bananerna i lunchrummet, men de kom tyvärr inte med på bilden. En bild som är fantastiskt bra måste jag säga, även om jag fuskat lite med olika filter.
Det var dessutom lite olikt mig att hänga med då jag den senaste tiden aktat mig för att träffa folk, men jag ångrar verkligen inte att jag gjorde det. Mycket trevligt snack, mycket skratt och god men dyr öl.
Jag var hemma igen redan runt halv åtta och hann köpa snacks så att jag och Simon kunde avnjuta finalen av Let's Dance. Vi hade mobiltelefon- och surfplatteförbud eftersom det ofta fokuseras på för mycket olika saker nu för tiden enligt min mening. Det blev en bra kväll med mycket närvaro och mys.
Leia kom hem tidigt från sin utekväll med jobbet och jag hann säga god natt till henne innan jag somnade som en nyklubbad sälunge på Rohypnol.
Ja visst ja. Jag lyckades posta erforderliga papper innan helgen också. En aning försenat men efter att ha begärt och fått lite anstånd med tiden är nu allt klappat och klart för sommarens bröllop. Många röster höjs över att det är snålt att bara ha bröllop för den närmaste släkten, men för en gångs skull måste jag följa min egen vilja och som det känns nu orkar jag inte med att arrangera något stort partaj.
Det var väl det hela skulle jag tro. Idag var det riktigt kul att skriva helgmorgonblogg i badet, precis som jag alltid gjorde förr i tiden. Nu ska jag kliva upp och klä på mig så att jag och Leia kan ge oss ut på jakt efter en begagnad bil som är lite större, bättre och fräschare än den gamla Forden. Lyckad vi hitta någon kanske just du kan få köpa Forden för 12 spänn, eller byta till dig den mot en påse nyskördade morötter