17:10:00
Kanada.
Eftersom den här helgen blev lite hektisk och rörig på ett och annat sätt kan vi vara djupt tacksamma för den inre logg jag är utrustad med och som registrerat alla händelser vid exakta klockslag. Du kan helt enkelt luta dig tillbaka nu och bara trycka ner play-knappen så åker vi.
Fredag 14:e Mars
18:37: Möter upp min föredetta arbetskollega och nuvarande vän Magnus samt the Dennis på den klassiska Stockholmskrogen Strömmen inför kvällens spelning med Salt Lake City Social Club. Magnus och Dennis dricker sina första öl för aftonen. Själv skulle jag skulle ljuga om jag sa att jag också drack mina första öl för aftonen.
20:04: Vi anländer till kvällens konsertarena, faschionabla etablissemanget Snövit på Ringvägen. Som tur är serveras dryck så att man slipper drabbas av uttorkning och andra stresssymptom i väntan på rockenroll.
22:03: Rockmusik sker.
Tyvärr är det väldigt lite folk på plats för att avnjuta Leia, Peter, Henke och Dannes nya repertoar i vad som endast kan beskrivas som ännu en legendarisk Salt Lake City Social Club-spelning.
22:36: Magnus är lyrisk över spelningen och överöser mig med kärlek, trots att mycket litet av bandets storhet kan tillskrivas mig och min förtjänst.
23:45: Jag lyckas tränga mig förbi skrikande fans och livvakter och får som belöning till en selfie på mig och basisten Danne. Jag är i sjunde himlen, liksom även Danne verkar vara.
Lördag 15:e Mars.
00:56: Anländer till Slussen tillsammans med Magnus för hemfärd. Börjar fundera över att jag faktiskt skall vara här igen om sex och en halv timme för avresa mot Europas huvudstad Bryssel och den första officiella träffen för bokklubben som är så hemlig att jag inte ens kan skriva ut dess namn här. Richard Fords roman "Kanada" har lästs och ska avhandlas.
01:05: Kliver mot bättre vetande på bussen, fullt och fast övertygad om att jag egentligen borde ta en taxi i stället.
01:45: Vaknar i bussgaraget i Björknäs, ändå lite nöjd över att inte vara ute på Värmdö eller tillbaka i stan.
01:50: Har en sån ofattbar tur att en ny buss kommer och jag hoppar på den fast besluten att lyckas ta mig av i Orminge Centrum.
02:05: Kliver av vid Skarpövägens busshållplats fyra hållplatser efter Orminge Centrum efter en kortare tupplur och påbörjar promenaden hem.
02:30: På plats hemma i sängen, överlycklig över att jag redan packat min väska i förväg och somnar med ett leende.
06:00: Vaknar av att Leia sparkar på mig och undrar om de tre olika larmen jag ställt och som uppenbarligen väcker den ena av oss betyder något av vikt för mig? Kliver upp tacksam, men med ett aningen mindre leende än jag somnade med.
07:10: Väntar på bussen i ett regnigt Orminge Centrum. Känner mig mycket listig över att ha försatt mig i ett tillstånd av knappt märkbar nykterhet.
07:32: Träffar en tiggare som sitter och fryser med en tom pappersmugg i sina skakande händer vid Saltsjöbanan i Slussen och drabbas av dåligt samvete för att jag är lyckligare lottad människa och stoppar ner en hundralapp i hans kopp. Han tror inte sina ögon. Själv kan jag knappt tro att huvudvärk kan vara så envis som den jag fått besök av.
09:40: Geniet Danne i bokklubben som jag bara träffat en gång tidigare beställer in gin & tonic på flygplanet och livet ser genast lite ljusare ut.
13:02: Jag får i uppdrag att hitta ett lunchsställe eftersom jag aldrig varit i Bryssel förut. Jag väljer ett som heter Marin-någonting och vi har snart varsitt kilo musslor framför oss. Och öl. Jag har glömt bort att jag egentligen är trött och både musslorna och pommes fritesen är underbara. Ölet är dock blaskigt, men som tur är, är det näst sista gången vi dricker dåligt öl de närmsta dygnet. Bredvid mig har jag Putte som jag aldrig träffat förut, men nu ett dygn senare känner ganska bra.
14:15: Den oskrivna regeln är tydligen att man inte får dricka mer en än öl på samma ställe så vi intar en ny bar vid namn Brueghels. Även där finns det öl. Dessutom är ölet tillverkat med sådan skicklighet att det håller imponerande 9,2% alkohol. Vi glömmer bort att man måste byta ställe och tar en öl till.
Dessutom äter vi en Belgisk våffla. Eftersom vi är i Belgien.
15:53: Vi har hittat till en bar med det fantastiska namnet Café Delirium. Jag har nu lärt mig att när någon frågar någon annan i sällskapet som nyligen varit på toaleten var den ligger, får man alltid ett svar om inte är sanningsenligt och man riskerar att hamna i köket eller i städskrubben i stället. På Café Delirium serveras flera olika sorters öl vilket tvingar oss att dricka flera olika sorters öl.
15:57-15:59: Vi pratar om Richard Fords roman Kanada.
Bosse, Danne och Putte. Danne i mitten är äldst på pappret, men ett par år yngre än de flesta jag känner i huvudet. Jag har nu redan skrattat över hundra gånger.
17:42: Helgens sista dåliga öl dricks på en Irländsk pub som jag har valt.
18:26: Vi har funnit en butik som säljer öl och jag fyller famnen med flaskor jag aldrig tidigare sett för att ta med hem till Sverige. En av flaskorna sliter sig loss och krossas mot butiksgolvet med ett brak. Kvinnan framför mig i kön tittar på mig som om jag var gjord av kompost och avföring medan öl rinner längst med hennes ben. Butiksägaren försäkrar mig om att det var en olycka samt att "sånt händer". Jag bönar och ber om att få betala den krossade buteljen vilket beviljas.
19:45: Ostron anländer på restaurang Belga Queen.
Jag är lycklig över att äta ostron för första gången. Det smakar citron och hav. Champagnen till är pricken över i:et.
20:34: Sagolik torsk anländer eftersom detta är en förstklassig fiskrestaurang. Bosse äter kött.
21:29: Fantastisk efterätt anländer och äts upp till sista skeden.
22:14: I restaurangens källarvåning växlas det upp till gin & tonic, lagrad rom, mojitos och cigarr. Danne börjar komma i form.
23:16: En i sällskapet nekas att komma in på Café Delirium dit vi har gått igen, trots att vi försöker lura vakterna genom att smyga in bakvägen. Mest beror det på att vi inte hittar någon bakväg in, utan kommer tillbaka till huvudentrén fast från andra hållet.
23:26: En i sällskapet nekas att komma in på ett annat etablissemang för att han har för fula skor.
23:52: Vi hittar ett ställe som släpper in oss och beställer snabbt jättemånga gin & tonic innan de ångrar sig. En i sällskapet är försvunnen.
Söndag 16:e Mars.
01:00: En i sällskapet har svårt att göra sig förstådd på ett kebabställe, varpå personalen kommer runt kassan med en stor skylt med bilder så att han kan peka i stället.
08:00: Larmet ringer för att påminna om att taxin till flygplatsen avgår strax. En i sällskapet har sovit på golvet, naken med en jacka som täcke.
09:15: Jag lägger min plastpåse med belgiska öl i en mjuk axelremsbag och checkar in den som bagage. Oklart hur jag tänker nu.
09:34: Jag befinner mig för första gången i en vip-lounge på en flygplats och förser mig med en gratis veteöl och en gratis körsbärsöl eftersom jag inte klarar av att äta frukost och eftersom man får. Känner mig som president Obama.
10:10: Planet lyfter.
10:12. Jag sover redan, trots att en i sällskapet tror sig ha sett Sveriges drottning Silvia på planet vilket orsakat viss uppståndelse.
12:30: I en mörk bil med kvinnlig livvakt sitter uppenbarligen vårt resesällskap drottning Silvia efter att ha flugit hem från Bryssel. Hädanefter kommer jag att referera till henne som "en i sällskapet".
12:45: På bagagebandet kommer en väska med en pöl under som luktar betydligt mer öl än de andra väskorna. Tre flaskor gott trapisteöl har fått sätta livet till, men fyra flaskor återstår mirakulöst nog.
16:59: En blogg om helgen i all enkelhet är färdigskriven och det är hög tid att steka kött. Life is good you now.
Jaaaa, du åt moules! Och ostron! Vilken episk helg.