Björns

2014-02-26
22:36:00

Hhhhhggg

Gin & tonic är egentligen inte min dryck of choice en onsdag, trots att det är sportlov och nu när jag precis varit nykter en lång period, men nackdelen med att lägga bärsen åt sidan ett tag är att man glömmer att köpa hem när man väl tillåter sig lite extravaganser under sin välförtjänta ledighet. Just nu känner jag mig dessutom lite extra välförtjänt efter att ha klivit in i rollen som den roliga pappan och spenderat exakt hela dagen på Europaväg 20 och i äventyrsbadet Gustavsvik i Örebro. Vem fan åker 20 mil enkel resa för att bada? Jag gör. Simon gör. Adrian gör.
 
För vi gillar att bada och vi letar ständigt nya och bättre vattenrutschbanor, likt fågelskådare som åker i ilfart över halva landet för att de fått ett sms om att en trögnäbbad albatrosssparv skymtats i Torsby, eller som en gourmand som hört att årets spettekaka vid Brösarps backar är något utöver det vanliga. Nu hade ryktet nått oss om att man badar ingenstans så kungligt som man gör i Örebro och vi packade omgående in det ständigt startklara akutbadkittet bestående av badbyxor, handdukar, hänglås och duschtvål för vuxna män i farten i Forden och lämnade Edövägen med en rivstart och gruset sprutande över den gula väggen av korrugerad plåt som utgör fasaden på vår tvättstuga.
Den är en speciell sorts lyckokänsla som uppstår i min kropp när man pressar Fiestan till det yttersta för att den ska orka ta sig över uppförslutningarna på E20 mellan Strängnäs och Eskilstuna och radion spelar Rocky Marcianos Anthem, Survivors "Eye of the tiger", medan Simon och Adrian lite osynkroniserat fortfarande sjunger på den tidigare reklamjingeln "Lendo, Lendo, sparar du tuuuuusentals spääääänn på..." i baksätet och man nästan kan ta på uppspeltheten över det roliga som komma skall. Ibland tror jag att det är den lyckokänslan jag är beroende av, heroin, dvärgporr och Uno i Rederiet, släng dig i väggen.
 
Vi ska ha en sak jävligt klart för oss och det är att alla äventyrsbad ser betydligt fräschare ut på bilderna på internet som förmodligen är tagna på invigningsdagen, innan kakelplattorna blivit kantstötta och innan metallskarvarna fått sina första rostbeläggningar och vi ska ha lika klart för oss att en nachotallrik för 93 spänn som ser ut som om gud fader själv lagat och lagt upp den på fatet på bilden ovanför kafeterian är betydligt mindre imponerande i verkligheten.  Men så ser ju värden ut idag, det vet vi ju. Vafan, vi retusherar ju till och med våra profilbilder på Facebook med olika filter, eller lägger upp bilder på kontaktannonssidorna som är 20 år gamla och från innan vi fick dubbelhakor och gäddhäng. Kosmetikan och vi lever i en härlig symbios 2014. Oj, jag svävade visst iväg lite där. Jävla gin. Vi går vidare.
150-grammare som inte såg ut som på bilden men var mycket uppskattad.
Nachotallriken som enligt utsago från barnamun var GRYM, trots att den inte såg ut att vara det.
 
När vi haft ovanstående stycke klart för oss precis som jag skrev att vi skulle, återstår då det som verkligen möter oss när vi kliver in genom vändkorsen. Och det är rejält bra grejer. Tre väldigt varierade vattenrutschbanor som både Simon och Adrian får och vågar åka, en benknäckande upplevelse i etage som kallades Vildforssen, en rejäl vågmaskin som kastade oss åt alla håll varje hel timme i stora poolen, en utomhuspool med sprutande fontäner, grottor med toaletter som gömd skatt, hopptorn i alla nivåer från 1 till 10 meter som faktiskt var öppna och tillgängliga för allmänheten, samt en otroligt avslappnad motionsbassäng där ingen rynkade på ögonbrynen när två smågrabbar övade ryggcrawl för glatta livet.
 
Utöver alla dessa positiva överraskningar var det en del, men inte väldigt mycket andra badgäster, så köerna till rutschbanorna var överkomliga, antalet badvakter var satt till ett minimum vilket ökade trivselkänslan om man jämför med till exempel Eriksdalsbadet som har i snitt två aggressiva tonåringar i blå pikétröjor, flip-flops och walkie talkie per badande och på skylten till Vildforssen stod det att man BÖR (inte MÅSTE) vara 12 år, vilket i praktiken betyder att ett spädbarn som knappt blivit av med förlossningsgulsoten kan åka. Själv.
 
(Här kom jag precis på att jag glömt att köpa gula ärtor och lägga i blöt inför soppkoket i morgon när vi får hedersgästen och tillika Simons farfar Lars Runo Lette på besök, samt att den kooperativa lanthandeln i Orminge Centrum stängde för tre minuter sedan. Ganska obra, men jag får se till att ha riktigt bra vatten när jag blötlägger ärtorna 08.07 i morgon i stället.)
 
Simon och Adrian blir nog inga pionjärer till varken Mars eller någon outforskad del av Amazonas djungler när de blir stora och jag var tvungen att åka allt innan för att utvärdera läskighetsfaktorn och ge mitt omdöme innan det var deras tur. Bäst var när jag tjatat och till slut mutat med valfri glass (jag hade tur att de valde en billig för att de inte har så bra koll på priser) och till slut fick iväg dem i en kana som mynnade ut i en enorm muggskål så att det kändes som om man spolades ner i toaletten och Adrian kommer upp ur vattnet, kastar sig uppför trappan för att åka igen och ropar åt mig: "Kom igen, vi åker igen! Är du feg eller!?" till mig. Jag älskar övervunnen rädsla och nyfunnen förtjusning.
De röda badbrallorna på streckgubben framför hopptornet är Adrian som skuttar ut för tremeterssvikten.
Den suddiga, avslappnade duden här är inte David Hasselhoff som man först kan tro, det är Simon som nyss crawlat några längder, utan att varken hitta eller komma i kapp Pamela Anderson.
 
Min enda invändning har jag mot badlivet i stort nu för tiden. När jag var liten minns jag att det alltid fanns arga farbröder som läste lusen av en om man inte duschade och bastade utan badbyxor, men den etikettsregeln är lika bortsopad som att använda blinkers vid filbyte år 2014. Jag har funderat på om jag själv kanske ska bli den arga gubben, men det vore ett heltidsjobb när ungdomsgäng, pensionärer och fäder med sina barn glatt tvättar sig och bastar med hela badutstyrseln på. Jag kanske har dålig koll och det numera är så att avtvättad smuts och tvålvatten inte längre (som genom ett mirakel) stannar och fastnar i badkläderna, eller så är det helt enkelt så att badhusen femtiodubblat klorhalten i poolerna? Man kan lära människor att noppa ögonbryn, smörja in ansiktet med tolv sorters krämer och sedan rulla sig i deodorant, men man kan inte få människor att tvätta av sig smutsen innan man badar i ett gemensamt kar. Kräksjuka, flatlöss, eller bara lite good old hudavlagringar anyone?
I Arboga tankade vi bilen och våra tröttkörda kroppar innan vi åkte hemåt igen.
Nöjd som ett klonat får på vårbete slog jag av och på helljusen som ett stroboskop, beroende på mötande trafik hela vägen hem och gav betyget 3 av 5 till Gustavsiksbadet i mina inre noteringar. Va? Det lät ju skitgrymt tyckte du nu? Jajjemen, men 3 är det högsta betyget av de äventyrsbad som ännu är byggda, 4:orna och 5:orna ska jag bygga själv när jag blivit ekonomiskt oberoende av att skriva blogg för 80 läsare om dagen och att dela ut brev. Hej så länge. 
Kommentar:
2014-02-27 @ 14:42:37
#1: Monki Jonsson

Jäklar vad bra du skriver. Har varit in och tjuvtittat😊👍👏
Häls// Monki

Svar: Kul Monki, titta gärna in fler gånger! 😊
Björn

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: