23:55:34
Hobbes Vänner - bjorns.blogg.se
Så har vi varit i farten igen, den här gången i cupen mot Hobbes Vänner. Jag hotade efter matchen med att det nog kunde dröja till i morgon med matchrapporten, men Jörgen "The real Jugge" Gyllsdorff såg så besviken ut att jag inte kunde låta bli. Så med en kraftansträngning skriver jag några rader vetandes att han sitter och refreshar bjorns.blogg.se som ett litet barn som väntar på tomten eller en Hammarbyare som försöker ta sig in på ticnet när biljetterna till premiären släpps.
Vi här på bloggen gillar ju att skriva om mina krämpor och skavanker och här är det senaste skrubbsåret i skadearsenalen. Även om det sved en aning när jag duschade är det bara en fis i en container mot hur ont jag har i min högra axel som jag sträckte en gång på uppvärmningen och två gånger på matchen. Det är tur att jag är frisk i vänsterarmen så att jag kan använda den på jobbet i morgon, för den högra lär vara helt obrukbar.
Men vadå använda axlar och armar undrar vän av ordning? Är det inte fotboll det handlar om? Alldeles riktigt, men idag kunde inte vår målvakt Abbe vara med, så vi fick ställa reserven mellan stolparna.
Jag lovade vitt och brett om hur mycket jag skulle spika igen innan matchen, men fumlade in en boll rätt snabbt och slog en rejäl felpass rakt på en motståndare som sköt 0-2 innan vi knappt hade börjat. Bloggen kämpade sig dock tillbaka in i matchen med ett fint mål av Johan Normén och vi hade häng igen.
Dock slarvade vi en del i positionerna i början av andra halvlek och Hobbes gjorde två mål till, varav ett riktigt snyggt via ribban och in. Johan "den där" Samuelsson krigade på och gjorde en riktigt fin soloräd som så småningom resulterade i 2-4. Det märktes dock att vi hade måndagens derby i kropparna och det var lite si och så med orken, framför allt mentalt och till slut gjorde Hobbes även 2-5. Då fick jag en liten revansch med en mäktig utspark som studsade till och över deras målvakt, men vi kom aldrig närmare än 3-5.
När dom intervjuar spelare på tv säger dom alltid att det inte spelar någon roll om man gör mål när laget ändå förlorar, men vafan, lite nöjd är jag med den baljan och jag är nu uppe i två fullträffar i år. En som forward och en som målvakt.
På det hela taget var det nog en rätt kul match, men det är aldrig roligt att förlora. Särskilt Jon var arg och bitter efter förlusten.
Han vände ryggen till och ville inte ge några kommentarer.
Vasilios kände sig dock stark i duggregnet.
Kapten Claes, Johan Normén (som både gjorde ett mål och en assist och blir allt bättre, han hade dessutom ett par riktigt fina nickskarvar) och "the real Jugge" kände sig starka. Innan matchen.
Dagens inlåning, Jons bror Mio innan matchen. Kämpade på bra och belönades med att bli bestulen på en träningströja. Det visade sig tack och lov att det var den notoriska korpen "den där Samuelsson" som fått med sig tröjan. "Av misstag" som det heter.
Nä, vi jobbade lite för dåligt idag helt enkelt och derbyt satt som sagt i våra kroppar, vi kan ju mycket bättre.
En annan notering från kvällen på Nacka IP var att i matchen innan vår var det plötsligt tre domare på plan, ett tidigare aldrig skådat fenomen i Korpen.
Men det är alltid heta känslor när Henriksdalsringens FF spelar.
Sådärja, det var allt för den här gången. Nästa vecka kör vi igen så det ryker i gruset!