Björns

2013-07-31
16:46:00

Den stora musjakten.

Jag får skriva en liten extrablogg efter den stora dramatik som nyss utspelade sig i vårt sovrum. Den av våra katter som fångar andra levande varelser och inte bara ostmackor, Jax, kom in med en rätt stor mus, alternativt en ganska liten råtta i munnen. Katter vill ju gärna komma hem till sin husbonde och visa upp det nedlagda bytet och få beröm för hur duktiga de varit, men Jax är lite ivrig och kommer ofta hem med sina byten medan de är rätt så levande fortfarande.
 
Han släppte helt enkelt lös den lilla mus-råttan i vårt sovrum för vidare lek, varpå mus-råttan sprang in bakom Leias stora garderob och gömde sig. Jag fann ingen annan råd än att hämta en gammal matlåda i plast och försöka fånga den lilla gnagaren. Leia kom upp ur sitt bad för att assistera och vi lyckades tillsammans baxa fram en glipa bakom garderoben och medan Leia föste mus-råttan åt mitt håll med hjälp av skaftet på en sopborste stod jag beredd som den numera framlidne krokodiljägaren Steve Irving i attackposition med matlådan i handen, vagandes fram och tillbaka i sidled, redo att slå till.
 
I ett snabbt utfall lyckades jag få lådan över mus-råttan och lyfte upp den framför Leia. Men eftersom lådan nu var vänd med botten nedåt och hade en liten rörligt mus-råtta i stället för en orörlig bratwurst med hemlagat mos i var flyktvägen öppen. Mus-råttan hoppade kvickt över kanten som en liten, hårig Stefan Holm med lång näsa skulle hoppat över 2,36 i DN-galan och försvann tillbaka in bakom garderoben, samtidigt som Leia gav till ett skrik som väckte döda på flera mils avstånd. Det skulle inte förvåna mig om t.ex. den gamla författaren Per-Anders Fogelström nu klivit upp ur sin grav på Katarina Kyrkogård och börjat promenera i riktning mot Orminge.
 
Men nu hade jag fått upp ångan för det här med musjakt och det tog inte många sekunder innan mus-råttan var infångad igen och den här gången sköt jag in ett golv under matlåtan i form av ett Tintin-album, Rackham den rödes skatt.
Inte för att jag är något större fan av skadedjur, men jag är rätt blödig och det kändes skönt att till slut kunna knalla upp i skogsdungen mellan Edövägen och Röda Längan och återbörda den darrande lilla jäveln till naturen och friheten. Eller kanske till nästa katts betydligt omildare käkar.
2013-07-31
13:18:16

Onsdag en la Playa del Glasbrusksjöninho

Japp, beachlifet var tillbaka i full effekt idag efter två dagar av mulenhet och regn. Vi hatt fått med oss grannbarnen och en annan av Simons kompisar och har brett ut oss som om vi skulle bosätta oss här vid  Glasbrukssjön.
Solglasögonen är av okänt ursprung, märke och pris. Dom låg i en bandyportfölj jag och Dennis fick i 40-årspresent av Knarre. Linnet är av okänt märke, två för 149 på Intersport i Malmö förra sommaren. Jeansshortsen är av märket Jack & Jones.  De tufft slitna hålen på knäna är resultatet av naturlig förslitning och ingen medveten modegrej. Pris okänt, men dom är förmodligen inhandlade i Simrishamn eller Ystad för två sommrar sen. Flip-floptofflorna är bara gamla och krokodilen som väntar tålmodigt på mun-mot-munmetoden kostade 79 kronor på en "fyndaffär" i Färjestaden på Öland. Slut på moderapporten.
 
Det blev en lång och sen natt för den här bloggaren och resultatet är nu de elva inledande sidorna på den spännande berättelsen om Björn som jag jobbar på. Världen darrar av spänning.
Ser ni tanten i rullstol föresten? Eller, klart ni gör, bilden föreställer ju en tant i rullstol. Det både spännande och lite mystiska med det här är att hon bor på min gata och jag fick syn på henne mitt emot Bygg-Ole vid Skvaltan, svischandes fram i en rasande fart. Hade hon rullat nästan en mil på motorvägen för att köpa mollyskruv eller ett vattenpass? Vem vet.
 
I övrigt funderar jag på att sitta hela dagen här med linnet på. Vad är egentligen poängen med att pressa och jaga sol och en jämn bränna de få solmånader vi har när man ändå ser ut som ett bagarförkläde igen efter vintern. Och vem ska bli oattraherad av min selektiva solbrändhet när jag i augusti bara har färg på armarna och flinten? Leia? Hon har redan gjort sitt val och får stå sitt kast när vi kryper ner under täcket i höstrusket.
 
Nä, nu ska jag nog ta ett dopp trots att det börjat blåsa lite. I kväll blir det lite tidigare sänggående eftersom jag ska ställa klockan på 04.50 i morgon bitti. Man vill ju inte gärna missa  träningsmatchen Everton-Juventus på Everton-TV klockan 05.00. Sådana tider blir det när ens favoritlag åker på träningsläger i San Franscisco.
2013-07-30
18:42:05

En annan växel.

 ”Det finns något erotiskt över ålmete.” En sådan mening kan dyka upp i mitt huvud och bli början på dagens bloggtext. Då har jag kanske sett en facebookstatus om ålmete och plötsligt blandas den statusen med något annat underliggande i det inre av mitt huvud och en mening som egentligen inte betyder någonting formas och jag skriver ner den som inledning i bloggen, tittar på den och sedan kommer resten av sig självt.
 
Om man som jag bloggar bara för att det är roligt att skriva och vet att min publik inte har några krav på att jag ska följa ett visst ämne gäller det oftast bara att hitta den första meningen. Medan jag skriver sen dyker det ibland upp andra saker, en vardagsiaktagelse, kanske en granne från Polen som fått saft från ett körsbär på kinden utan att upptäcka det, ett minne av någonting roligt eller traumatiskt eller både och från barndomen, eller helt enkelt bara en doft. Många gånger när jag går och handlar, delar ut post på jobbet, eller går ner i källarförrådet för att hämta tillbaka Simons legobitar jag trodde jag ställde ner för gott förra veckan, känner jag en doft som triggar i gång ett minne av någonting jag varit med om förut men inte funderat över på flera år. Dofter är fantastiska på att knyta till sig minnen.
 
Ibland kan man fläta samman alla de här sakerna på ett ganska snitsigt sätt, ibland blir var och en av sakerna en egen lösryckt del i bloggen, det vet man aldrig innan. Det enda kravet jag har på mig själv är att texten ska vara personlig, självutlämnande och helst lite rolig.

 

Det jag nu tänkte göra är att gå tillbaka i ett och ett halvt års bloggande och leta upp godbitarna, de bra texterna och de bästa historierna om när jag tappade bort min bil till exempel och utveckla dessa texter till lite större berättelser, fördjupa mig i det som finns och fanns omkring och med lite tur slutar det hela med att jag fått ihop någonting som liknar en bok, eller åtminstone en längre berättelse. Ungefär så tänkte jag göra. Just nu finns det 463 inlägg i bloggen att leta i, och jag skriver oftast mer text än jag lägger in bilder, så någonting av läsvärde borde det finnas där.

 

Men jag anser också att mycket av grejen med en blogg är alla bilder som illustrerar hur vackert det var där man var när man åt det där goda man åt och hur söta ens barn var när de var så där söta medan dom åt det där goda där det var så vackert. Man kan också använda bilderna att börja en blogg med, utgå från dom eller förstärka en blogg med eller bara göra bloggen lite vackrare att titta på.